Fästa markis

Den här sidan går igenom infästningen underlag för underlag. Helheten, med höjd, lutning och vad arbetet kostar, står i översikten om att montera markis.

Varför blir belastningen på väggfästena så stor?

En utfälld markis är en hävarm. Duken och framprofilen hänger flera meter ut från väggen, medan konsolens skruvar sitter tätt ihop intill fasaden. Den tyska tillverkaren Spettmann anger i monteringsanvisningen för vikarmsmarkisen SUN LED att dragkraften vid extrem belastning kan nå 6,1 kN per skruv, alltså tyngden av drygt 600 kilo.

Samma anvisning anger att en färdigmonterad markis kan väga upp till 120 kg beroende på storlek. Skillnaden mellan de två talen är hävarmen. Det är inte markisens egen tyngd som hotar infästningen, utan vind och regn som trycker och rycker i duken långt ut från väggen. Tidningen Gör Det Själv beskriver markisen som ett stort segel, och det är en rimlig bild av vad fästena ska hålla emot.

Kraften är dessutom dragande. Skruven ska inte bara bära nedåt, den ska stå emot att dras rakt ut ur väggen. Därför hjälper det inte att fästet sitter stadigt när du rycker i det för hand. Det som avgör är hur mycket material som håller emot runt skruven, och det skiljer mycket mellan betong, tegel, lättbetong och trä.

SUN LED är klassad i vindklass 2 enligt EN 13561. Spettmann skriver att klassen bara uppnås i monterat läge om markisen sitter med rekommenderat antal konsoler, om underlagets bärförmåga har beaktats och om pluggtillverkarens anvisningar har följts. Den som monterar ska ange vilken klass som faktiskt nåddes, och den kan bli lägre än tillverkarens. Vad klasserna betyder står under markis i vind och regn.

Vilken infästning gäller för vilket underlag?

Infästningen väljs efter det bärande materialet bakom fasadytan, inte efter markisen. Tillverkarna anger expanderbult i betong, gängstång i ankarmassa i tegel och lättbetong, hylsa med ankarmassa i håltegel, grov träskruv i trästomme och distansankare i tilläggsisolerad putsfasad. Spettmann skriver att skruv och plugg inte ingår i leveransen.

Tre regler i Spettmanns anvisning gäller oavsett murat underlag. Sätt aldrig ett fäste i en murfog. Håll de kantavstånd som fästets tillverkare föreskriver. Se till att det finns tillräckligt med murverk ovanför fästhålen, annars kan krafterna från den utfällda markisen bryta loss en bit av väggen. Avviker underlaget från det som uppgavs vid beställningen på ett sätt som påverkar säkerheten får monteringen enligt samma anvisning inte genomföras.

Fästa markis i tegel: massivt tegel, håltegel och skalmur

I tegel avgör stenens typ infästningen. Massivt tegel kan ta en expanderbult eller en gängstång i ankarmassa, håltegel kräver en hylsa som fylls med ankarmassa, och i en skalmur ska fästet nå murverket bakom. Spettmann anger dessutom att fästet aldrig får sättas i murfogen, bara i själva stenen.

För massivt tegel säger källorna olika saker, och det är värt att skriva ut. Green Land levererar M10-bultar till sin markis på 4 x 2,5 meter och anger ett hål på cirka 8 cm, borrat med 14 mm betongborr i tegel eller betong. Spettmann för i stället massivtegel till den grupp väggar där ett tunglastset med gängstänger från Fischer ska användas. Båda uppgifterna gäller respektive tillverkares markis och går inte att flytta över till en annan.

Håltegel består till stor del av hålrum. ESSVE rekommenderar ankarmassa där en expander inte fungerar, och anger att hålstensmaterial ska monteras med Perfohylsa: hela hylsan fylls med massa, bulten trycks och vrids in, och förbandet får härda innan det belastas. Ankarmassan ECM har enligt ESSVE ett europeiskt godkännande för murverk av tegel, och för hålsten tillsammans med hylsan.

En skalmur kallas tvåskaligt murverk i Spettmanns schema. Där anges gängstänger med extra kontramutter, förankrade med hylsor och bruk i murverket, och setet överbryggar upp till 265 mm. Lösningen förutsätter att det finns murverk att förankra i. Står skalmuren framför en trästomme har ingen av anvisningarna vi läst en färdig lösning, och då är det en fråga för en konstruktör eller en van montör.

Kravet på murverk ovanför hålen blir kännbart högt upp på väggen, där det bara finns några skift kvar upp till takfoten. Green Land anger minst 10 cm mellan takfot och väggfäste för sin markis. Kontrollera därför höjden innan du beställer, vilket ingår i att mäta för markis.

Fästa markis i betong och lättbetong

Betong är det enda underlag där tillverkarna genomgående anger expanderbult. Spettmann beskriver ett set med ankarbultar för genomsticksmontage i betongvägg av klass B25. Lättbetong är poröst och hamnar i stället i gruppen där gängstång och ankarmassa anges. I båda fallen ska borrhålet göras rent innan fästet sätts.

Expanderbulten fungerar enligt Spettmanns beskrivning genom att en kon dras in i en hylsa när muttern dras åt, så att hylsan spänner mot borrhålets vägg. Det är också dess svaghet. ESSVE rekommenderar ankarmassa när det finns risk att en expander spräcker betongen, och nämner räcken på kanten av en balkongplatta som exempel. En konsol som hamnar nära ett hörn eller en fönsteröppning sitter i samma läge.

ESSVE:s tabell för ankarmassan ECM visar hur mycket avstånden betyder. En M10 gängstång i osprucken betong C20/25 anges med 12 mm borr, 90 mm monteringsdjup och 915 kg tillåten draglast, men bara om kantavståndet är minst 210 mm och avståndet till nästa fäste minst 420 mm. Kortare avstånd ger lägre last. Tabellen gäller betong. För tegel och lättbetong hänvisar ESSVE till godkännandet för respektive massa.

Arbetsgången för ankarmassa är enligt ESSVE:s guide densamma oavsett underlag:

1. Borra ett hål som är 2 mm större än gängstången, vilket gäller upp till M16.
2. Blås hålet rent och borsta det, minst fyra tag vardera, och upprepa tills inget damm kommer ut.
3. Tryck ut massa tills den har jämn, ljusgrå färg, och fyll sedan minst två tredjedelar av hålet från botten.
4. Vrid ned gängstången och låt förbandet härda orört den tid som står på förpackningen.

Rengöringen är inget petgöra. ESSVE skriver att massan inte förankras i hålets väggar om dammet sitter kvar. I lättbetong, som ESSVE exemplifierar med Ytong, Siporex och blåbetong, kommer dessutom materialet självt till korta: Spettmann påpekar att lägre densitet ger sämre förmåga att ta upp dragkraft. Lättbetong är alltså ett underlag där lasten ska räknas på, inte antas.

Fästa markis i träpanel: varför panelen inte bär och hur du hittar regeln

En markis kan inte fästas i träpanelen, bara genom den. Svenskt Träs Lathunden anger 22 mm panelbräda spikad i en spikregel på 28 eller 34 mm, medan stommen bakom är byggd av 45 mm virke. Green Lands monteringsanvisning kräver att alla fästen sitter i stolpar, balkar eller annan fast konstruktion.

Räknar du på Lathundens mått passerar skruven minst 50 till 56 mm bräda och läkt innan den över huvud taget når något som bär. Green Land skriver att deras medföljande bultar bara passar tegel och betong, och att en trävägg kräver tillräckligt långa och grova träskruvar i träbalkar. Någon dimension anger de inte, eftersom den beror på virkets grovlek. Vi anger därför ingen heller. Den uppgiften ska komma från markisens tillverkare.

Svårigheten är att hitta regeln. Lathunden räknar i sitt exempel med stående reglar på centrumavstånd 600 mm, men äldre hus kan avvika. Spikraderna i en stående panel är till liten hjälp, eftersom panelen sitter i liggande spikreglar och raderna visar dem, inte de stående reglarna bakom. Husets konstruktionsritningar är det säkraste underlaget. Finns inga ritningar återstår att provborra med en klen borr där konsolen ändå kommer att täcka hålet.

Sedan ska regelläget stämma med markisen. Spettmann anger att konsolerna ska sitta intill armfästena, och de hamnar sällan mitt för en regel. Gör Det Själv råder därför till en bärlina av trä tvärs över väggen, förankrad i stommen och inte i panelen, som markisens fästen sedan skruvas i. Bärlinan fördelar lasten över flera reglar. Hur grov den ska vara och hur den ska förankras är en fråga för tillverkaren eller montören.

Fästa markis i putsad fasad med tilläggsisolering

Puts på isolering bär ingen markis. Isoleringsskiktet måste överbryggas med ett distansankare som förankras i den bärande väggen bakom och för lasten förbi isoleringen. Spettmann hänvisar i sin monteringsanvisning till Fischers Thermax 16 för putsade, isolerade fasader med upp till 150 eller 200 mm isolering.

Fischer beskriver Thermax som en ankarstång med en glasfiberarmerad kon som fräser sig genom putsen och in i isoleringen. Stången förankras med injekteringsbruk i väggen bakom, konen bryter köldbryggan och i den sitter en rostfri gängstift för den yttre infästningen. Enligt Fischer täcker systemet nyttolängder från 62 till 290 mm och är avsett för tunga laster som markiser i betong, lättbetong och murverk av hål- och massivsten. Spalten runt ankaret ska förseglas med fogmassa så att fasaden blir tät i putsskiktet.

Begränsningen står i samma uppräkning. Alla underlag Fischer nämner är murade eller gjutna. Sitter putsen och isoleringen på en träregelvägg finns ingen lösning i de dokument vi har läst, och då ska en fackman bedöma väggen innan något borras. Gäller det en lägenhet är fasaden dessutom föreningens, vilket vi går igenom under markis i bostadsrätt. Solskydden som klarar sig utan borrhål står under balkongmarkis.

Fästa markis i takstol, takfot eller tak

När väggen ovanför fönstret är för låg eller för svag kan markisen fästas i taksparrarna eller i ett betongtak. Hornbachs takstolsfäste för kassettmarkiser är tillåtet för högst 300 kg per fäste och fästs i sparren med skruv som väljs efter virkets tjocklek. Anvisningen kräver en behörig och utbildad montör.

Antalet fästen följer markisens storlek. Hornbach anger två fästen för sina kassettmarkiser på 3 x 2 meter, tre för 4 x 3 och 5 x 3 meter och fyra för 6 x 3 meter. Markisens takkonsoler skruvas sedan i fästena med M12-skruv, och fästena ska sitta vågrätt i linje. Fästet är enligt anvisningen uteslutande avsett för sparrarna. Takfotsbrädan och inklädnaden under takfoten är beklädnad, på samma sätt som panelen på väggen.

Takstolarna bestämmer var fästena kan sitta. Svenskt Träs Lathunden räknar med takstolar på centrumavstånd 1 200 mm och 45 mm virkestjocklek, så det finns få lägen att välja på och liten yta att träffa. Markisfirman Nova Markis & Persienn, en säljande part, råder till att fästa i något som är bärande för huset, exempelvis takstolarna, och att helst placera markisen under ett taksprång.

I ett betongtak gäller samma fästen som i en betongvägg. Spettmann anger ankarbult för både vägg och tak i betong B25, och ESSVE anger att ankarmassan ECM kan monteras uppåt i tak. Räcker varken vägg eller tak till finns markis med stödben, där lasten förs ned i marken vid framkanten. Den lösningen kan ändra bygglovsbedömningen, vilket står i guiden om bygglov för markis.

När ska en fackman göra infästningen?

Lämna över infästningen när du inte vet vad som bär bakom fasadytan, när underlaget är lättbetong, håltegel, skalmur eller tilläggsisolerad puts, och när markisen ska sitta i takstolarna. Spettmann, Green Land och Hornbach skriver alla i sina anvisningar att en fackman ska rådfrågas när underlagets bärförmåga är oklar.

Det finns ett praktiskt skäl till. Vindklassen är tillverkarens löfte om vad markisen tål utfälld, och enligt Spettmann gäller den bara med rätt antal konsoler i ett underlag som bär. En montör som gör jobbet ska enligt samma anvisning tala om vilken vindklass som uppnåddes, och ställa in automatiken efter det. Den uppgiften får du inte när du monterar själv.

Oavsett vem som borrar är jobbet inte klart när markisen hänger. Spettmann föreskriver att fästen och konsoler ska kontrolleras med ögat efter den första utkörningen, och att ingen får stå under markisen medan den körs ut första gången. Syns en spricka i putsen, en glipa bakom en konsol eller en skruv som rört sig ska markisen in och infästningen undersökas innan den används igen.