Vad är en markis?

Vad är en markis?

En markis är ett rörligt solskydd av väv som sitter på utsidan av huset, över ett fönster, en dörr eller en uteplats. Svensk ordbok beskriver ordet som ”solskydd av tyg som fälls ner framför fönster”. Väven rullas ut när solen ligger på och rullas in igen när skuggan inte behövs.

Rörligheten är hela poängen. I slutrapporten från ett forskningsprojekt om solavskärmning som leddes av RISE beskriver projektledaren Peter Kovács solskydd som ett dilemma: människor mår bra av dagsljus och utsikt, och ett mindre välisolerat hus kan tidvis ha nytta av solvärmen, men direkt sol ger både värme och bländning. Svaret enligt rapporten är rörliga solskydd, som skärmar av när de behövs men annars inte. En markis är den lösningen i textil.

Den europeiska standarden för produktgruppen heter på svenska Utvändiga solskydd och markiser, SS-EN 13561:2015. Den gäller enligt SIS alla utvändiga solskydd oavsett konstruktion och material och räknar upp tretton produkttyper på engelska, bland dem folding arm awning, vertical roller blind, marquisolette och pergola awning. Väggmarkis och solmarkis finns inte med i uppräkningen och är inga egna typer. Markisen som skruvas i väggen över en uteplats säljs som terrassmarkis, och tillverkaren Hestra Markis använder också ordet vikarmsmarkis om samma konstruktion.

Den här sidan förklarar grunderna. Ska du välja mellan typerna finns jämförelsen på placering, mått och prisläge under markistyper.

Varför stoppar ett utvändigt solskydd mer värme än ett invändigt?

Ett utvändigt solskydd fångar solstrålningen innan den har passerat glaset. En gardin eller persienn på insidan får tag i samma strålning först när värmen redan är inne i rummet. Svenska Solskyddsförbundet skriver att utvändiga solskydd generellt är de mest effektiva för att kontrollera solljuset och sänka inomhustemperaturen.

Förbundet beskriver också vad som händer med ett solskydd på fel sida av rutan: en mörk textil som sitter inne i rummet tar bort bländningen, men kan absorbera värmen och bli som ett extra element. Väven på en markis värms av samma sol, men den står ute i luften och inte i ditt vardagsrum.

Placeringen på utsidan löser däremot inte allt. Samma förbund skriver att invändiga solskydd är det som tar hand om bländning, ljusinsläpp och kallras på vintern, och att en kombination av yttre och inre solskydd ofta är den bästa lösningen. En markis är dessutom verkningslös de timmar den står infälld.

Vad heter delarna på en markis?

En terrassmarkis består av en bärprofil som hängs i konsoler på fasaden, ett valsrör som väven rullas upp på, ledade vikarmar och en frontprofil längst ut där vävens framkant sitter. Under frontprofilen kan en kappa hänga. Benämningarna nedan kommer ur Hestra Markis sprängskiss för terrassmarkisen Hestra Karl.

Att samma del har tre namn är värt att känna till den dag du letar reservdelar eller jämför två offerter. Dukröret, markisröret och valsröret är samma rör. Vad själva duken är gjord av, och varför spinnfärgad akryl är det vanligaste valet, står under markisväv. Hur mycket av duk och armar som ligger skyddat i infällt läge skiljer mellan utförandena, och det går vi igenom under kassettmarkis.

Hur fungerar en markis?

En terrassmarkis fungerar genom att två krafter drar åt var sitt håll. Fjädrar inuti vikarmarna pressar frontprofilen utåt, och valsröret håller emot genom väven. När du vevar eller kör motorn släpper röret ut duk, armarna rätar ut sig och väven ligger sträckt hela vägen ut.

Tre källor beskriver samma mekanik från var sitt håll. Branschriktlinjerna från det tyska förbundet ITRS anger att dukspänningen vanligtvis skapas av spännelement som vikarmar eller motdragssystem, och att duken bara kan hållas spänd mellan dukrör och frontprofil. Hestra Markis skriver att vikarmar har mycket kraftiga fjädrar inuti armens aluminiumprofiler. Återförsäljaren Markisrea skriver att det är de invändiga fjädrarna som håller duken sträckt.

Fjäderspänningen är lägst när markisen är helt utkörd, enligt Hestras driftinstruktion. En infälld markis står alltså med armarna laddade, och det är skälet till att tillverkaren är så kategorisk om vem som får skruva i dem.

Duken blir aldrig spikrak. ITRS-riktlinjerna kallar ett visst nedhäng tekniskt oundvikligt, och det ökar med liten lutning och stor dukyta. Hestra rekommenderar minst 10 graders lutning på Hestra Karl och att konsolerna sätts så högt att framkanten hamnar 2,0 till 2,2 meter över marken i utfällt läge. Hur de måtten tas fram hos dig står under mäta för markis.

Röret vrids med vev, dragband eller motor. En motordriven markis har ett inre och ett yttre gränsläge där den stannar av sig själv, och eftersom duken töjer sig med tiden kan det inre läget behöva justeras för att markisen ska gå helt in. Om motorn går att eftermontera får du två olika svar: Markisrea skriver att den måste beställas från början på deras markiser, markilux att den går att eftermontera på många av deras. Fråga innan du köper en manuell markis med tanken att bygga om den. Vad automatiken tillför står under markis med motor.

Vilka typer av markiser finns det?

Den här genomgången tar upp sju typer: terrassmarkis, fönstermarkis, markisolett, vertikalmarkis, korgmarkis, balkongmarkis och pergolamarkis. Det som skiljer dem åt är hur väven hålls sträckt, med vikarmar, fallarmar, skenor, en fast form eller stolpar. Den skillnaden avgör i sin tur var typen kan sitta.

Måtten skiljer typerna åt lika tydligt som mekaniken. Hestra Markis anger maxbredd 7,0 meter och armutfall från 1,6 till 4,1 meter för terrassmarkisen Hestra Karl. Fönstermarkisen Hestra Tage går till 3,4 meters bredd med armutfall från 400 till 1 000 millimeter. Den första ska skugga en sittgrupp, den andra en ruta, och det är därför en terrassmarkis och en fönstermarkis inte går att jämföra på pris.

En vertikalmarkis har inga armar alls. ITRS-riktlinjerna beskriver typen som en vertikalt hängande duk utan fjäderspänning, och på zipmodellen Hestra Otto hålls vävens sidor i stället av en dragkedja som löper i en glidprofil. Hestra skriver att konstruktionen gör den lämplig i vindutsatta lägen och tar bort ljusspringan längs sidorna.

De två sista typerna löser var sitt specialfall. En balkongmarkis av klämtyp fixeras enligt markilux med två spännpelare mellan balkongens golv och tak, och företagets modell 900 går att få upp till 400 cm bred med 200 cm utfall. En pergolamarkis spänner väven i ett skensystem och anges av markilux i högre vindklasser än företagets länkarmsmarkiser. Priset för det är en konstruktion som står kvar året om.

Markisolett, fallarmsmarkis och korgmarkis: vad är skillnaden?

Alla tre är fönstermarkiser, men de rör sig olika. En fallarmsmarkis fäller ut hela väven snett från fasaden på två armar. En markisolett låter väven gå lodrätt över fönstrets övre del och ställer ut bara den nedre. En korgmarkis har en rundad form som omsluter fönstret och är antingen fast eller uppdragbar.

Fallarmsmarkis är konstruktionens namn, fönstermarkis det namn den säljs under. Även fallarmarna är fjäderbelastade: Hestra nämner fjädrar i både fallarmar och vikarmar, och markilux beskriver fallarmar med gastryckfjädrar som spänner duken i upp till 140 graders vinkel mot fönstret på en av sina modeller.

En markisolett beskrivs av Warema som en fönstermarkis med utfällningsfunktion och av markilux som en kombination av vertikal kassettmarkis och fallarm. Den övre delen av rutan skuggas tätt intill glaset, medan den utställda nederdelen släpper in ljus och låter dig se ut. Warema anger maximal beställningshöjd på 2 900 till 3 500 mm beroende på modell. Svagheten är vinden: samma tillverkare sätter gränsen för säker körning till 10, 7 eller 5 m/s beroende på hur långt från glaset väven står.

Korgmarkisen finns hos Hestra i utförandena klassisk, trappad, böjd och cylindrisk och stänger enligt tillverkaren ute solen åt alla håll. Den uppdragbara varianten manövreras med lina eller motor. Väljer du den fasta ska du veta att just den egenskapen är vad kommunerna tittar på: Hylte kommun skriver att markiser som alltid är utfällda räknas som tillbyggnad och oftast kräver bygglov. Reglerna efter lagändringen 1 december 2025 står under bygglov för markis.

Varför heter det markis?

Ordet markis kommer från franskans marquise, som är femininformen av adelstiteln marquis. Svenska Akademiens ordbok belägger betydelsen solskydd från 1779. Varför en markisinna fick ge namn åt ett tygtak vet ingen säkert: SAOB anger anledningen som oviss, och Svensk ordbok skriver att den är okänd.

Solskyddet är inte den äldsta betydelsen i svenskan. SAOB:s första belägg, från omkring 1734, gäller tyg som klätts över ett tälts tak och väggar och står i en skildring av Karl XII:s turkiska tält i Bender. Den betydelsen är i dag föråldrad. Först 1779 finns ordet belagt i den mening vi använder: ett tygstycke spänt i en ram som fälls upp och ned framför fönster, dörr eller veranda.

Adelstiteln och solskyddet är alltså samma ord i två kön. Titeln markis, för en adelsman med rang mellan hertig och greve, är belagd i svenskan sedan 1627 och går enligt SAOB tillbaka på ett medeltidslatinskt ord för gränsdistrikt. Ordboken tar också upp en utdöd betydelse från 1845 som ligger nära dagens kappa, nämligen volangen på ett parasoll. Sammansättningen markisväv finns belagd från 1865.

Vad klarar en markis inte?

En markis är ett solskydd och inget regnskydd, den ska in när det blåser upp och väven är en förbrukningsdel. Hestra Markis skriver att deras markiser är konstruerade för vindstyrkor upp till 10 m/s och att garantin inte gäller skador som uppstått i starkare vind än så.

• Regn. I regn, hagel eller snö kan vattensäckar bildas i duken och skada markisen med sin tyngd, enligt Hestra. Duggregn är ingen risk. ITRS-riktlinjerna anger att markisdukar av akryl och polyester inte är vattentäta, och att impregneringens effekt avtar med tiden.
• Vind. Hestra anger vindklass högst 2 enligt EN 13561 för terrassmarkisen Hestra Karl och högst 3 för fönstermarkisen Hestra Tage, och rekommenderar att automatikens vindkänslighet ställs på högst 8 m/s. Vad klasserna betyder i verkligt väder står under markis i vind och regn.
• Väven. Stativet har enligt Hestra längre livslängd än duken. Det är alltså duken som byts först, och tillverkaren rekommenderar att stativet besiktas i samband med bytet.
• Väggen. Hela lasten går ned i infästningen. Hestra föreskriver skruv med minst 8 mm diameter och 100 mm längd och minst två skruvar per bärande konsol för Hestra Karl, och hänvisar till att Arbetsmiljöverket avråder från att lyfta mer än 25 kg ensam. Vad det kräver av din fasad står under montera markis.
• Värme som redan är inne. En markis hindrar solen från att värma upp rummet, men den kyler ingenting. Den gör bara nytta de timmar den faktiskt är utfälld.

Ingen av punkterna är ett argument mot att sätta upp en markis. De är skälet till att typen ska väljas efter var solen är ett problem, och till att en markis på en öppen fasad behöver någon eller något som fäller in den.